fredag 9 januari 2009

Äntligen mamma!

Dåså... efter mycket tjat från min kära mamma om bilderna från jul kommer här nu ett utplock. Jag vet att det är aningen försenat men det beror på en liten herre som inte låter sin mamma sitta vid datorn fem min ens så har det dröjt. Men nu sover han gott i soffan så nu passar jag på.


Dagen började hemma med att Sebbe fick öppna sin hög med klappar innan han skulle gå upp till sin mamma för att fira resten av julafton med henne. Det blev ett väldigt öppnande. En massa pyssel...

experiment grejer...

med mera. Pysslet har vi redan sett resultat av i form av studsbollar och nyckelringar han har gjort. Dom blev jättefina. Tack Sebbe!!


Nu är det ju så att är man snart två år är det väldigt svårt att bara sitta och titta på sin storebror när han öppnar och öppnar och öppnar. Så Alex fick ett paket han med. Det innehöll en ambulans som vi sedan hörde resten av tiden innan vi skulle åka. Den lät kan jag tala om :) Sedan fick han även hjälpa Sebbe lite med hans paket. Det är allt en snäll storebror du har Alex!



När vi sedan vinkat hej då till Sebbe som traskade iväg mot sin "andra" julafton samma dag så var det kläddags. Undra om det är så här den ska sitta undrar Alex om sin första slips någonsin...

Nä, det var det nog inte så han slängde av sig den fortare än kvickt. Den satt kanske max 30 sekunder. Men du var väldigt fin trollet.





Så var vi äntligen framme i Kortedala efter diverse omvägar för tankning mm. Alex hjälper mormor med dukning under övervakning från pappa.



Julmaten kom sedan fram och denna bilden ljuger lite för så glad i den var du knappast Alex. Kanske blev en köttbulle totalt men det finns ju så mycket annat roligt att göra på julafton än äta säg.


I alla fall om man är två år. Vi andra högg in med glädje på all den goda maten. Och jag måste säga att köttbullarna och prinskorvarna smällde högst, eller vad säger du mamma? ;)
Mormor och Bill ser glada ut över julen. Trångt var det men finns det hjärterum finns det sjärterum. Kanske felstavat men mysigt var det i alla fall. Det hade ni ordnat toppen!!
Så efter mycket väntan kom han äntligen. Gubben i rött! Alex gjorde stora ögon när vi öppnade dörren. Tonten kom det lite försiktigt ur hans mun. Sen satt han hos mamma och pappa hela tiden. Men han tog emot alla paketen själv och varje gång sträckte han fram sin lilla hand och sa tack. Han tänkte nog att den här gubben ska man nog vara snäll emot så kanske han kommer tillbaka.

Paketen öppnades och allt papper lämnade han tillbka till tomten. Så att dom inte får brist av det nästa jul ;) Duktig kille du är Alex!
Så nu vill vi bara säga tack för denna dagen till mormor och Bill och alla andra som var med och förgyllde denna dagen. Och ett speciellt tack till tomten Tomas. Du gjorde ett superbra jobb och bättre tomte hade vi fått leta efter!!

1 kommentar:

Anonym sa...

Tur att du tröttnade på tjatet till slut.