Pulkadags igen..Åååh vad Fredrik tycker det är kul!

Föräldraledig som jag är känner jag ibland pressen på mig att hitta på saker när Alex är ledig från dagis. Det finns inte så mycket att göra när man saknar körkort och Sandra är på jobbet. Så det gäller att använda fantasin. Så idag åkte pulkan fram. Jag älskar verkligen snö och pulka:(

-Pappa, kommer du någon gång?
-Ja,ja. Alex du måste förstå att pappa börjar få gamla ben. Kan inte springa så snabbt i backarna längre. Osteoperos kallas det för.



-Jag gillar iallafall snö, pappa! Titta vad glad jag är. Det glänser om mig.
- Det kallas för reflexer Alex. Det har inte med lycka att göra. Åk nu pulkan. Jag fryser och vill snart gå hem igen.

-Sandra, är du också här? Jag skrev precis att du är på jobbet ju! Spionerar du på mig?

Vakna, Tindra du missar ju hela pulkåkningen.

- Nej, pappa vill inte åka. Jag har lite ont i menisken. Det vet du väl?

Inte lika roligt att dra upp pulkan för backen igen när man har åkt. Det bästa hade varit om pappa kommit ner och hämtat mig efter varje gång jag åkt och sedan dragit upp mig igen.

- Vilken tur Tindra. Du lyckades att vakna innan vi gick hem. Då fick även du sitta i den underbart roliga pulkan. Har du varit med om något så roligt förut?

Nu börjar pappa frysa...Skall vi gå hem och se på film?