Bergqvists Blogg.
En liten inblick i familjen Bergqvists märkliga, roliga och spännande liv. Där allt helt plötsligt kan hända. Vilket det ofta också gör!
fredag 2 mars 2018
tisdag 12 december 2017
Visste du detta?
Min svaghet är också min styrka.
Jag tror att när du umgås med mig så ser du en glad, positiv och skämtsam person som vill sprida glädje, kärlek och skratt omkring mig. Detta är nämligen det jag vill att du skall se. Det är även det jag vill leva upp till. Men vad du inte kan se lika tydligt är att jag tar mig igenom vardagen med ständig oro, ångest och inre stress. Tunga saker som inte alltid syns lika tydligt då min fasad vill påvisa annat. Dessa saker skapar symtom hos mig som gör det så mycket jobbigare att leva upp till den person jag önskar vara och som min fasad kämpar för att visa utåt när jag möter dig. Jag skriver inte detta för att ni skall tycka synd om mig. Utan det handlar om att jag inte orkar leva med att ljuga för mig själv längre. Inte orkar leva med att ljuga för dig och alla andra som finns i min närhet. Så kära vänner om ni undrar varför jag beter mig konstigt vid något tillfälle så vet ni nu vad det kanske kan bero på. Något i mitt inre mående får mig att inte alltid fixa att agera på det viset jag önskar och vill sträva efter.
Att jag har svagheter i mitt inre och blottar det så här kräver en del styrka. Jag vill även få andra att våga säga att jag mår faktiskt inte så bra när någon frågar dig hur läget är. Jag vet att många säger att jag mår bra vid denna fråga trots att så inte är fallet. Jag gör det. Men varför ljuga? Du är inte ensam. Vi kan hjälpa varandra. Kärlek till er alla!
//Fredrik
fredag 24 november 2017
Tidigt på morgonen.
När jag tillrättavisar barnen innan de skall gå till skolan så mår jag ofta dåligt efteråt, trots att jag har haft rätt med det jag påpekat. För mig beror det oftast på tonen jag väljer att säga det på. Även att jag inte hinner få se hur det jag sagt påverkar dem innan vi skiljs åt på morgonen. Rädsla att de tagit illa vid sig. Det sista man vill såklart.
Jag har inte det bästa av morgonhumör. Kroppen är mer vaken en knoppen. När jag sedan får en stund för mig själv så börjar frågor sakta nå den där knoppen också.
Lyssnade han/hon på mig? Var jag för hård? Vad sa jag egentligen? Om jag knappt minns det själv så kan jag väl inte begära att mina barn lyssnar? Att jag börjar fundera på allt detta är dock ett tecken på kärleken jag känner till mina barn. Jag är så mån om att de skall må bra, ha det bra och fostras rätt.
Jag måste dock lära mig att gå lite försiktigare fram tidigt på morgonen, då min knopp fortfarande sover och inte tänker klart. Annars kommer den där klumpen i magen när hjärtat och knoppen tillslut börja tänka. Hjärtat säger:
-Det du sa till barnen i morse, var det rätt att säga?
Knoppen svarar:
-Jag är osäker. Minns ju knappt vad jag sa.
Därmed kommer klumpen som en tung sten i magen. Den kommer visserligen att minska under dagen och bli lite lättare att bära på men den finns kvar. Försvinner först helt när vi åter ses och pappa kan säga:
-Förlåt om jag var hård i morse. Barn, jag älskar er!
fredag 13 oktober 2017
Leva livet,
"Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal"
Ett citat som kan få en att börja tänka lite. Jag orkar inte tänka så därför avslutar jag med att skriva:
Alla dessa dagar som kom och gick var livet och den som vill leva om sitt liv har inte levat.
Ett citat som kan få en att börja tänka lite. Jag orkar inte tänka så därför avslutar jag med att skriva:
Alla dessa dagar som kom och gick var livet och den som vill leva om sitt liv har inte levat.
torsdag 12 oktober 2017
Tick tack!
Varför är man så duktig på att ställa klockan så sent som möjligt för att kunna sova några minuter längre?
Resultatet blir ju bara det att man får stressa så mycket mer på morgonen.
-Kom igen, barn skynda er! Skolan börjar om 10 minuter! Öka. Har du inte ätit klart? Du kan inte börja packa väskan nu. Vi måste gå! Osv.
-Kom igen, barn skynda er! Skolan börjar om 10 minuter! Öka. Har du inte ätit klart? Du kan inte börja packa väskan nu. Vi måste gå! Osv.
Jag tror att detta känns igen av fler än mig. Så varför inte bara ställa klockan lite tidigare? Slippa en massa onödigt tjat, stress och konflikter på morgonen. Detta med dem man älskar allra mest. Skiljas på morgonen med en liten klump i magen när ens skatt eller skatter vandrar mot sina klassrum eller förskolelokaler. Visst är det ändå så att detta påverkar en som förälder mycket mer än vad några minuters mindre sömn gör?
Jo, för mig är det så iallafall och jag är då lika trött på morgonen även om jag ställer klockan 20-30 minuter senare. Denna jäkla stress från morgon till kväll.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)